Aktuellt

Inloggning

För att få en inloggning:

• Gå till hemsidan (http://www.birgittakimber.se)

• Klicka på ”Logga in”

• Klicka på ”Ny medlem”

• Fyll i uppgifterna och klicka på ”Skicka" OBS! Det är viktigt att ni talar om vem som har utbildat er, när och var ni gick utbildningen!!!!! Skriv detta under kommentar.

• Så fort ansökan har godkänts, av mig Birgitta, får ni inloggningsuppgifter via e-post till den
mejladress ni angivit.

• När ni loggar in första gången är det viktigt att ni byter lösenord samt skriver in era uppgifter i Adressboken

Socioekonomiskt bokslut i Huddinge

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
DATUM
23 juni 2009

Införande av SET- utbildning i Huddinge kommuns skolor - praktikfall vid utbildning i socioekonomiska effekter
Sammanfattning
Vi vet alla att tidiga insatser för barn och elever som riskerar att hamna i utanförskap är bra – men vi har varken haft metoder eller beräkningsmodeller tidigare för att påvisa detta.

Vi är fyra som haft förmånen att få gå en 3 dagars utbildning ledd av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Som praktikfall i utbildningen har vi nyttjat SET-programmet (Social och Emotionell Träning).

Vi har använt metoden för att belysa om den insats skolorna gör ger effekt för framtiden i uteblivna kostnader för kommunen, det vill säga vi har beräknat de ekonomiska effekterna av en till synes stor kostnad för införandet av SET-programmet i det förebyggande arbetet för barn och unga jämfört med vad det ”kostar” att inget göra. I våra beräkningar har vi valt att nyttja statistik och kostnader som Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog beräknat i egna studier och som vi anser är applicerbara även på Huddinge.

SET programmet syftar till att främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar och används i undervisningen för att systematiskt lära elever att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Att införa SET-programmet är en stor kostnad för grundskolorna och vinsteffekterna kommer andra aktörer tillgodo, vilket vi funnit i våra beräkningar.

Statistiskt sett riskerar 12,8 procent av befolkningen i Huddinge att hamna i utanförskap såsom missbruk, psykisk ohälsa, arbetslöshet och/eller kriminalitet. Detta mått är använt då Huddinge kommun i andra sammanhang visar sig vara en genomsnittskommun och snittet för utanförskap i landet är just 12,8 procent. Vi beräknar att 127 elever inom en årskull statistiskt sett riskerar att hamna i utanförskap om inga insatser sätts in (141 elever om man även räknar med missbruk och kriminalitet).

Genom att införa SET i skolan kan vi förhindra att ett antal elever hamnar i utanförskap. Vi beräknar att utav de 127 eleverna i riskzonen för utanförskap klarar vi cirka 18 procent eller 23 elever vilket är ett barn per skola och årskull i Huddinge.

Våra beräkningar visar att kommunen i ett 50-årsperspektiv kan undvika sammanlagda kostnader på cirka 40 mnkr för de elever SET-programmet förhindrar hamna i utanförskap. Detta innebär en ”besparing” på cirka 0,8 mnkr årligen för vår ”räddade grupp”. Detta kan jämföras med kommunens årliga insats per vuxen individ i utanförskap som beräknas till 100 tkr i form av framför allt insatser inom socialtjänsten (uppgifterna bygger på Ingvar Nilssons och Anders Wadeskogs beräkningar). Även när vi tittar i ett kortare perspektiv på sju år finner vi att insatsen för införande av SET-programmet i princip är återhämtad i uteblivna kostnader för kommunen. Grundskolan satsar och kommunen i sin helhet är ekonomisk ”vinnare”.

Våra beräkningar visar också att förutom kommunen finns det fler aktörer som tjänar på tidiga insatser. Även landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och rättsväsendet gör vinster i mångmiljonklassen. I vårt 50-åriga perspektiv omfattar vinsten 200 mnkr för de 23 barn som vi klarar i årskullen.

I våra beräkningar har vi endast använt en årskull av de elever som finns i Huddinges grundskolor. Såväl den direkta kostnaden för insatsen SET-programmet som de uteblivna kostnader vi räknat fram får tiodubblas för att vi ska se effekter gällande samtliga årskullar i skolorna. De siffror som då framkommer blir oförståeligt stora.

Vad är SET och hur vill vi genomföra SET i Huddinge?
SET programmet (Social och Emotionell Träning) framtaget av Birgitta Kimber syftar till att främja psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Många skolor i Huddinge har livskunskap, som SET kallas i undervisningssituationen, på schemat men några skolor återstår. Inom kommunen finns utbildare i programmet.

SET är ett manualbaserat program för att systematiskt lära elever att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Dessa färdigheter, som brukar betecknas med paraplybegreppet social och emotionell kompetens, tränas regelbundet med stigande svårighetsgrad. Programmet genomförs 60 minuter per vecka under hela skolperioden. Upp till skolår 5 genomförs programmet två gånger i veckan, därefter en gång i veckan. Programmet genomförs av lämpade pedagoger och personal från elevhälsan.

Den teoretiska bakgrunden till SET är sociala inlärningsteorier där modellering, positiv förstärkning och beröm samt praktisk övning av färdigheter i och utanför klassrummet är centrala komponenter. Programmet togs ursprungligen fram i syfte att minska barns psykiska ohälsa.

En utvärdering av SET har genomförts i Botkyrka kommun med en uppföljning på två år (Kimber 2008). Utvärderingen uppvisar positiva effekter på ungas självbild och minskad förekomst av aggressivitet, mobbning och alkoholkonsumtion i försöksskolorna jämfört med kontrollskolorna. Genomförs i grundskolan inklusive förskoleklassen.

Målgrupp för SET
Målgrupp för SET är alla barn i kommunala grundskolor inklusive förskoleklass i Huddinge. Vårterminen 2009 finns 12 681 Huddingeelever i åldrarna 6-15 år. Av dessa går 10 518 i våra kommunala skolor. Övriga elever går i friskolor eller i andra kommuner. Vi har avgränsat projektet till de kommunala skolorna i Huddinge.

Hur ska SET genomföras på skolorna?
På respektive skola utbildas ett antal piloter, dessa ska i sin tur utbilda resten av skolans personal. Skolans personal omfattar alla vuxna i skolan d v s pedagoger, skolledning, personal i kök, vaktmästeri, lokalvård. Vi beräknar att det på en stor skola med cirka 800 elever utbildas 10 piloter.

Projektkostnader
Kostnaderna för utbildningen av piloter beräknas till 2 711 tkr. Utbildning för samtlig personal utöver pilotutbildning uppgår till 8 488 tkr. Till detta tillkommer en schablonberäkning av lokalkostnader på 1 297 tkr. Vi beräknar den totala projektkostnad år 1 till 12 596 tkr. För att upprätthålla kompetens och utbilda nyanställd personal beräknar vi en årlig kostnad på 1,0 mnkr. Då ett barns skoltid normalt är 10 år väljer vi att fördela den totala kostnaden på 21 596 tkr över 10 år d v s 2 159 tkr per år. Se mer detaljer i tabellen nedan!

Budget för utbildning av piloter på samtliga skolor
Antag 10 piloter per 800 elever: 131 piloter
Pilotutbildning 7 dagar
Personalkostnader för 131 piloter: 1 843 tkr
Pilotutbildning för 20 skolor: 800 tkr
Material, piloter: 68 tkr
S:a pilotutbildning 2 711 tkr

Budget för utbildning - samtlig personal
Antag 10 träffar a 2 tim (20 tim eller 2,5 arbetsdagar)
Utbildning 10 träffar - samtl pers:
Personalkostnader samtlig personal: 7 638 tkr
Material, samtlig personal: 850 tkr
S:a utbildning all personal 8 488 tkr

Övriga kostnader
Lokaler mm 1 397 tkr

Utbildningsinsats år 1 12 596 tkr

Budget för utbildning - nyanställd personal
Antag ca 10 % nyanställd personal/år.
Kostnad per utbildning ca 4 500 kr/anställd
Utbildning nyanställd personal
Personalkostnader nyanställd personal 855 tkr
Material, övrigt: 145 tkr

Utbildningsinsats varje år, år 2-10: 1 000 tkr

Utbildningsinsats år 1 12 596 tkr
Utbildningsinsats år 2-10 9 000 tkr
Total utbildningsinsats 21 596 tkr
Fördelat per årskull F-9 2 159 tkr

Grundförutsättningar och antaganden vid våra beräkningar:
• Vår beräkning bygger på ett tio-årsintervall från förskoleklass t o m skolår 9.
• Vi fokuserar främst på kommunens kostnader och kommunens vinst/uteblivna kostnader.
• Statistiskt sett beräknas 12,8 % i varje årskull hamna i utanförskap och marginalisering som ex vis missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och arbetslöshet. Vi har i vår beräkning endast tagit hänsyn till utanförskap i form av psykisk ohälsa och arbetslöshet.
• Vi beräknar att en årskull omfattar cirka 1 100 elever.
• Vi beräknar att 127 elever inom en årskull statistiskt sett riskerar att hamna i utanförskap om inga insatser sätts in (141 elever om man även räknar med missbruk och kriminalitet).
• Vi beräknar att utav de 127 eleverna i riskzonen för utanförskap klarar vi cirka 18 procent eller 23 elever vilket är ett barn per skola och årskull i Huddinge.
• Utanförskapet kostar kommunen 102 tkr per individ och år.

Resultat av SET-projektet

En ackumulerad vinst på 40 mnkr för Huddinge kommun
Om vi antar att de 23 eleverna i riskzonen för utanförskap i början av sin skolgång möter SET-utbildade lärare beräknar vi i ett 50-årigt perspektiv uteblivna kostnader för kommunen på cirka 40 mnkr. Kommunens årliga insats per individ i utanförskap beräknas till drygt 100 tkr i form av framför allt insatser inom socialtjänsten.

Vi har räknat på årskullen barn som är 10 år gamla. Den ackumulerade vinsten på 40 mnkr avser enbart Huddinge kommuns uteblivna kostnader.

Vi ser att redan när vår 10-åring lämnar grundskolan (år 6 i tabellen) börjar projektet göra en vinst på ca 1,0 mnkr per år. Åren dessförinnan uppvisar projektet i princip ett nollresultat. De första 5 åren fördelas projektkostnaderna för införandet av SET.

Även när vi tittar i ett kort perspektiv på sju år finner vi att insatsen som kostar 2 159 tkr för införande av SET-programmet till samtliga barn i årskullen i princip är återhämtad i uteblivna kostnader för kommunen. Grundskolan satsar och kommunen i sin helhet är ekonomisk ”vinnare”.

En sammanlagd samhällelig vinst på 202 mnkr
Våra beräkningar visar att förutom kommunen finns det fler aktörer som tjänar på tidiga insatser. Även landstinget, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och rättsväsendet gör vinster i mångmiljonklassen. I vårt 50-åriga perspektiv omfattar vinsten 200 mnkr för de 23 barn som vi klarar i årskullen.

Slutsats
Vi fyra som haft förmånen att få lära oss en metod att beräkna om en projektinsats är värd att göra har vid flera tillfällen under arbetets gång häpnat över de kostnader som uppstår om inget görs. Vi har alla ”vetat” att det är viktigt att förebygga tidigt men inte anat vilka enorma kostnader som kan undvikas i framtiden om vi gör en till synes stor och ”dyr” insats.
Idag har vi en metod att göra sådana beräkningar och är villiga att framöver ställa vårt kunnande till kommunens förfogande i liknande sammanhang.

”Projektgrupp”
• Elisabeth Nilsson, projektledare, kommunstyrelsens förvaltning
• Gunilla Ekenstein Kling, utredningssekreterare elevstödet, barn- och utbildningsförvaltningen
• Susanne Ståhlberg, ekonom, barn- och utbildningsförvaltningen
• Kristina Lundberg, enhetschef, socialförvaltningen

Handledarkurs Stockholm

Handledarutbildning i Stockholm.
Datum: 29-30 september, 25 oktober, 16 november, 6 december,
24 januaru och 17 februari.
Kursledare är Birgitta Kimber, Stina Tiger och Ann Lundgren ( instruktörer från Botkyrka).
Anmälan och frågor till Kerstin Strandberg kl.strandberg@telia.com senast 17 september.